Folkrörelser

Moderna svenska och västerländska folkrörelser gjordes möjliga genom utbildning [en bredare spridningen av tidningar och böcker] och fick sitt genombrott under industrialiseringen och urbaniseringen av 1800-talets samhällen. Faktorer som yttrandefrihet, utbildning och relativ ekonomisk självständighet i den moderna västerländska kulturen är några grundläggande faktorer för framväxten och omfattningen av olika folkrörelser.

Folkrörelser är nära förknippade med demokratiska politiska system. Ibland har breda folkrörelser drivit på demokratisering av länder men oftare har de blomstrat efter demokratiseringen. Under de senaste 200 åren har de blivit en del av ett folkligt och globalt uttryck för bland annat oliktänkande. Moderna rörelser använder ofta teknik och Internet för att mobilisera befintliga anhängare och nå ut till nya sympatisörer. Att snabbt omfamna nya kommunikationstrender har blivit allt viktigare för att en rörelse ska nå framgång.

Statsvetenskap och sociologi har utvecklat en mängd teorier och empirisk forskning om sociala rörelser. En del forskning i statsvetenskap belyser till exempel sambandet mellan folkliga rörelser och bildandet av nya politiska partier.

De tidiga folkrörelserna

Förebilderna för de svenska folkrörelserna kommer från de politiska och folkliga organisationer som växte fram i framförallt Tyskland under mitten av 1800-talet.

De första svenska folkrörelserna bildades i slutet på 1800-talet. De var organisationer som bildades för att förbättra ekonomiska och sociala förhållanden. Föreningar bildades runt om i landet som intresseorganisationer för bland annat lönearbetare, nykterister och frikyrkor. Framväxten av föreningslivet har varit ett viktigt led i demokratiseringen av Sverige.

De traditionella folkrörelserna bildades för att komma till rätta med samhällsproblem, med förändring som mål. Folkrörelsernas mål är att förbättra villkoren för sina medlemmar och efter sin övertygelse förbättra samhället i stort och verkar därigenom som en politisk kraft för organisationens intressen och mål.

Genom att gå samman i organiserad form kunde grupper av människor sätta en större tyngd bakom sina krav och därmed få bättre förutsättningar att nå ut och åstadkomma de samhällsförändringar de ville verka för. Folkrörelsernas framväxt gjorde att breda lager av medborgare som tidigare varit utan makt och inflytande lärde sig att organisera sig för att genomdriva förändringar. De tidiga svenska folkrörelserna hade ofta sin politiska grund i socialistiska och liberala ideologier.

Moderna folkrörelser

Efter de första folkrörelserna inriktade på övergripande samhällsproblem som villkor för lönearbetare och allmän rösträtt anslöt sig olika [åsikts- och intresseströmningar] nya rörelser till det växande föreningslivet.  Till de mest tongivande hörde idrottsrörelsen, kvinnorörelsen, miljörörelsen, fredsrörelsen och olika mer eller mindre tillfälliga politiska rörelser.

Sentida sociala rörelser strävar efter lösningar på [upplevda] samhällsproblem skiljer sig på flera sätt från de tidiga folkrörelserna. Istället för ett särintresse som verkar för enskilda politiska förslag eller för att förbättra de egna medlemmarnas samhällsställning arbetar de moderna rörelserna med att förändra människors inställning till olika samhällsfenomen.

Forskning kring svenska folkrörelser

De gamla folkrörelserna har enda sedan de instiftades arkiverat material i folkrörelse- och föreningsarkiv, vilket är unikt för Sverige. Samlingarna finns tillgängliga för forskning och har bidragit till ökad kunskap och förståelse för industrialismens förändring av det svenska samhället och demokratiseringen av samhället.

De sociala rörelserna präglas ofta av tillfälliga kampanjer. Sämre ekonomiska förutsättningar [mindre pengar] gör att de ofta saknar en stark organisatorisk bas i form av huvudkontor och resurser för att arkivera material.

Vissa organisationer som till exempel Världsnaturfonden ger sitt material till Riksarkivet vilket är ett effektivt och billigt sätt att få sin historia bevarad till eftervärlden. Många hembygdsföreningar har lokalhistoriska arkiv som blivit en värdefull källa till fördjupad kunskap om ortens historia.

Partier fångar upp rörelser

Den starka kraften i en folklig rörelse har gjort att politiska partier idag är snabba på att fånga upp samhällsströmningar och göra dem till partiets egen sakfråga. På lokal nivå kan det handla om krav på folkomröstningar om kommunal service medan det på riksplanet handlar om större frågor som medlemskap i EU eller Nato.