Den feminismen har sina rötter i antikens Grekland och brukar betecknas som en folkrörelse i tre vågor.

Sociala nätverk på Internet och styrkan i #MeToo rörelsen har gett stöd till en ny våg av feminister som vågat höja sina röster mot diskriminering. En ny era för feminismen har börjat som med nya metoder når ut och kräver förändring.

Feministrörelsens historia

Den första vågen (1830-talets början av 1900-talet): kvinnors kamp för lika avtal och äganderätt

Under 1800-talet grundades den moderna kvinnorörelsen med målet att genom makt (inklusive rösträtt) åstadkomma samhällsförändringar. Den politiska agendan rörde bland annat sexuella, reproduktiva och ekonomiska frågor. Fröet planterades att kvinnor har potential att bidra lika mycket om inte mer än män i samhällslivet.

Seneca Falls forsta kvinnorörelsenKvinnorörelsen

Den organiserade feminismen sparkades igång med den första kvinnokonferensen i Seneca Falls, Amerika, 1848. Till att börja med utvecklades kvinnorörelsen ur sociala reformgrupper som slaveriets avskaffande och nykterhetsrörelserna. Kvinnor började inse att för att få till stånd en förändring av samhället skulle de behöva sina egna organisationer. De kämpade med en hel rad frågor; från förmyndarskap av spädbarn, äganderätt, skilsmässa, tillgång till högre utbildning och medicinska yrken, till lika lön och skyddslagstiftning för kvinnliga arbetstagare – frågor som kvinnor i delar av världen kämpar med än idag!

Kvinnlig rösträtt

Resultaten av kampanjerna var begränsat eftersom kvinnor inte kunde göra sina röster hörda i allmänna val. Kampen för rösträtt tog 70 år att vinna från att de första feministrörelserna grundades. Insatserna av kvinnliga arbetstagare under första världskriget ledde till ökad tyngd i påtryckningar mot europeiska regeringar att införa jämställd rösträtt. I Sverige deltog kvinnor på lika villkor i allmänna val först 1921 – en viktig milstolpe i vår historia. 

1940 – och 1950-talen

Kriget hade utmanat stereotyper på arbetsplatsen och kvinnorna började komma in på arbetsmarknaden i ett mycket större antal. Det blev snart uppenbart att en del av bördan av familjeansvaret behövde flyttas över till staten. Tillsammans med fackföreningarna kämpade kvinnorörelsen hårt för ett välfärdssystem som skulle bidra med det och fungera som ett skyddsnät för samhällets mest sårbara. Detta är kanske en av århundradets största landvinningar. 

1960 och 1970-talen

Ledda av kvinnor i USA och Kanada började under dessa årtionden en radikalisering av den feministiska rörelsen. Massinträdet för kvinnor i arbetskraften och p-piller förändrade kvinnors traditionella roll inom familjen. Feminister krävde rätt till abort på begäran, gratis barnomsorg och lika lön. 

Den andra vågen

Den andra vågen av feminism fokuserade på arbetsplatsen, familjen och rätten till abort. Den senare feministiska rörelsen har ofta felaktigt beskrivits som varit besatt av vita medelklasskvinnors problem. I själva verket var feministrörelsen i USA inledningsvis en del av den svarta medborgarrättsrörelsen, Vietnamnrörelsen, homosexuella och lesbiska rörelser och många andra grupper som kämpar för jämlikhet. Många av de kvinnliga anhängarna av de nämnda grupperna kände att deras röster inte hördes och kände att för att vinna respekt i de samarbetande organisationerna behövde de först ta itu med jämställdhetsfrågor.

Den tredje vågen (1990-talet – början av 2000-talet)

WecandoitTill skillnad från de tidigare rörelserna blir termen ”feministisk” mindre kritiskt mottagen av den kvinnliga befolkningen på grund av de förgreningar och utskott som den feministiska rörelsen blommat ut i. Det finns ego-kulturella feminister, radikaler, liberala/reformister, akademiska, ekofeminister etc. alltså i stort sett en nisch för varje inriktning.

De viktigaste frågorna har vunnits framgångsrikt genom det arbete som utförts av de tidiga kvinnorörelserna. Kampen fortsätter mot att överkomma löneskillnaderna och våld mot kvinnor både i Sverige och i andra länder. Denna våg har lett till en bredare acceptans och en sann förståelse av termen ”feminism” i bredare samhällslager.

Det bör noteras att enorma framsteg har gjorts sedan den första vågen, men det återstår fortfarande mycket att göra. På grund av de mångfacetterade feministiska frågor som drivs i dag, är det mycket svårare att sätta en etikett på hur en feminist ser ut [det kan vara en man] vilket lett till att nya generationer kämpar vidare för jämlikhet och kvinnors rättigheter.

Länkar och referenser

#MeToo Sverige