I slutet av 1700-talet började läkare och religiösa ledare i västvärlden uppmärksamma effekterna av den höga alkoholkonsumtionen på människors liv och hälsa.

Anhängare såg att alkoholen hade ett direkt samband med brottslighet och sociala frågor. Folkrörelser för nykterhet började som religiösa rörelser, men med industrialiseringen började företagsledare att se sambandet mellan alkoholkonsumtion och arbetarnas produktivitet. Nykterhetsrörelsen fick därför snart ekonomiskt stöd från fabrikörer och brukspatroner.

Kvinnor anslöt sig ofta av omtanke om familjen. De ville förhindra att deras alkoholiserade män skulle förlora sina jobb, sätta sina familjer i ekonomiskt trångmål och sätta stopp på våldet som följde i alkoholens spår. Genom att lyfta fram de sociala problem som alkoholen förde med sig ville nykterhetsrörelsen inledningsvis genom upplysning förmå människor att avstå eller åtminstone begränsa sitt drickande.  

Rörelsens medlemmar trodde först att de kunde övertyga människor om att det var fel med alkohol, enbart genom upplysning. Men att försöka påverka människors beteende var dessvärre inte särskilt effektivt. Det ställdes krav på mer drastiska åtgärder och nykterhetsrörelsen skiftade fokus till att påverka lagstiftaren att anta lagar i syfte att begränsa försäljningen av alkohol, vilket ansågs vara den enda framkomliga metoden att sätta ett stopp för de problem som alkoholen skapade.

Kungen och nykterhetsrörelsen

När den nyvalde kungen Jean Baptiste Bernadotte kom till Sverige blev han snart varse de stora problemen alkoholen förde med sig. Han var bedrövad över situationen och såg framför sig allvarliga samhällsproblem om inget gjordes.

Kungens ställningstagande i frågan ledde till att de första organiserade nykterhetsförbunden bildades.

Nykterhetsrörelsen växte sig allt starkare i Sverige under 1900-talets första decennier och 1910 beräknades rörelsen ha omkring 350 000 medlemmar i Sverige. De ställde allt högre krav på ett totalt spritförbud. 1907 lades en motion fram i riksdagen om totalförbud som dock röstades ned.

Förbudstid i USA

Tillfälliga lagar för begränsning av spannmålsanvändning till alkoholtillverkning ledde vidare till ett totalförbud mot försäljning och konsumtion av alkohol Förenta Staterna 1920.

Rusdrycksomröstning 1922Folkomröstning om totalförbud

Totalförbudet mot spritdrycker i USA gav vind i seglen och förhoppningar om lagstiftning även i Sverige. Envist arbete och politiska påtryckningar bland annat från många inflytelserika företagsledare som var medlemmar i organisationerna lyckades rörelsen till slut få till stånd en rådgivande folkomröstning om totalförbud mot rusdrycker 1922.

Valkampanjen blev intensiv och förespråkarna hade både stora ekonomiska intressen och starka förbund bakom sig. Förhoppningarna om ett förbud var stora. När rösterna var räknade förlorade förbuds sidan och det blev aldrig något generellt förbud mot vin, spritdrycker och öl. Den restriktiva alkoholpolitik som redan bedrivits utvecklades istället med motbokssystemet.

Upplysning och information

Nykterhetsrörelsen fick sedan nederlaget i folkomröstningen byta strategi. Rörelsen är idag inriktad på upplysnings- och informationsarbete genom flera olika organisationer som IOGT-NTO med flera. Det finns även många organisationer till stöd för alkoholister som Länkarna och olika kristna missioner.